Vigo var en upplevelse, trång stad med otrolig mycket trafik. Vi hamnar i en kö beroende på någon form av olycka som mer eller mindre lamslog trafiken. Efter att ha tråcklat oss ut ur den kön hamnar vi på en smal gata där man har tappat bilarna i slutet av gatan vilket innebar att vi fick backa några hundra meter för att ta oss därifrån. Vi lämnar Vigo och far söderut till en camping i Baiona. Alldeles i kanten av den blåa Atlanten (Jag vet, jag har skrivit detta tidigare men i det här fallet är det verkligen befogat). Vi har "strandtomt" med en underbar utsikt och får en solnedgång utöver det mesta.      

Efter Baiona blir det Portugal nästa, vi passerar gränsen och åker ut till en liten stad som heter Caminha. Charmigt och fint men vi hittar ingen ställplats utan går runt en stund innan vi far vidare.

Nästa stopp blir Vila Chá, norr om Porto. Med Metro tar man sig till Porto (Portvinets huvudstad) Vi promenerar genom staden till grannstaden Gaia där portvinskällarna ligger vägg i vägg längs floden Duoro som delar städerna från varandra. Provsmakning och inköp blir det naturligtvis. På vägen till Gaia passerar vi Portos jvgstation som är berömd för sina målade kakelväggar.

I Gaia har den lokala polisen tillsammans med brandkåren ställt ut gamla fordon på ett litet torg.

Vyn från Gaia över floden mot Porto är läcker. Dessutom ligger det gamla båtar som man förr i tiden fraktade portvinsfaten från gårdarna längs floden in till staden.    

Porto är berömt för sina gamla spårvagnar, man har bevarat dem som de var och det finns lite spår kvar där man kör dem som en liten museispårväg.

Efter en heldag i Porto återvänder vi till campingen i Vila Chá och planerar nästa etapp. Utanför Braga finns det en helgedom som heter Bom Jesus do Monte. På tidigt 1700-tal byggde man en barocktrappa upp till ett litet kapell och 90 år senare bygger man en stor kyrka där kapellet stod. En bergbana byggdes 1888 och den för en upp till kyrkan på tre minuter. Detta hade vi missat och får åka tillbaks några mil och det var det värt. Utsikten är enorm och trappan får en att häpna. Vi tar bergbanan upp och går trapporna ner. Det är ett imponerande byggnadsverk och planen mellan trappsektionerna i den lägre delen är mönsterlagda med små svarta och vita stenar. Olika mönster för varje sektion.

Nästa stopp skall bli Aveiro och vi stannar  på en camping strax söder om Aveiro. Det är nästan så att man får lite Resö-känsla. De som varit på Resö vet vad jag menar.