Hallå igen.

Som jag tidigare meddelade så har det varit en paus i bloggandet. Det som hänt har inte varit så mycket att blogga om, vi har bytt kök i lägenheten. Ett projekt som tagit ca. 2 månader med några få avbrott, bilbesiktning mm. (Man har tydligen inte samma tempo som förr.) Nu är det i alla fall klart och vi tar lite "semester". I år har Målilla fått tillbaks sin  GP-tävling i speedway som man tappade till Friends Arena förra året. För 5:e gången i rad åker vi dit och bevakar tävlingen, det är välordnat med en tillfällig camping i anslutning till arenan så det är smidigt att åka dit med husbilen och övernatta där. I år gick det väl "så där" för svenskarna , det var väl egentligen bara Peter Ljung som visade att han kunde åka och tackade för sitt "Wild Card" med att bli bäst av svenskarna. På söndagen åker vi mot Skåne där vi ska hälsa på vänner som bor utanför Simrishamn för att sedan vända tillbaks mot Blekinge och traditionsenligt fira midsommar med Ingegerds bror och hans sambo.      

Säsongens övervintringsresa är avslutad. Vi är hemma i lägenheten igen och har en massa arbete framför oss, köket skall bytas och husbilen skall avrustas, tvättas, servas och göras klar för sommarens resor inom landet. Med andra ord så är tiden intecknad ett bra tag framöver och bloggandet kommer att ligga nere tillsvidare. Förhoppningsvis går allt bra och när vi är på banan igen så kommer också bloggen igång. Eventuellt så blir det något inlägg under de inhemska resorna men jag gör som Orsa Kompani, jag lovar ingenting bestämt.

Nu har vi varit i England o Bournemoth några dagar för att hälsa på sonen, hans sambo och vårt barnbarn Evelina. Vi står som vanligt på The Grove Farm, en campingplats i Christchurch som är grannkommun med Bournemouth. Fricamping i England är näst intill omöjligt och ska man som vi stå en dryg vecka är det campingplats som gäller. Här finns både platser för husvagn/husbil och ett antal fasta villavagnar. 

Presenter måste man ju ha med sig och farmor hade köpt ett par prickiga jeans och de provades noggrant.

Det har varit lite blandat väder men en av dagarna gick vi till sandlådan d.v.s stranden till Engelska Kanalen och roade oss. Brist på sand är det i alla fall inte.    

På tisdagen var vi hemma hos mormor som nyligen flyttat till ett annat hus i andra änden av Bournemouth så det blev att forska lite i busstidtabellerna för att få ihop resandet. Väl där så blåste vi såpbubblor i det vackra vårvädret, faktiskt det bästa vädret hitills.

I dag är det onsdag och på fredag morgon lättar vi härifrån och börjar resan hem till Sverige, vi får se hur mycket bloggande det blir. Har vi tur med internet uppkopplingen så kanske det blir nåt, vi får se.

 När vi vaknar på campingen utanför Dieppe på morgonen 23 mars är det till ljudet av en hagelskur och det vi såg utanför bilen förde tankarna till det vi har undvikit hela vintern d.v.s något vitt på marken.

Det försvann tack och lov ganska snabbt och vi styr kosan mot Calais där vi ska vänta in färjan till England den 25/3.

Vi parkerar på den fantastiska ställplatsen bredvid hamnen i Calais och njuter av utsikten över Engelska kanalen och alla båtar som trafikerar den, tyvärr störs utsikten av regn till o från men vi har det bra ändå. Nästa dag ägnas åt lite proviantering och tankning av bilen, dieseln är betydligt billigare i Frankrike än i England så det gäller att ha full tank när man landar i Dover. Vi ser en flodspruta som provar sina aggregat och ett antal traktorer flyttar tillbaka sanden som blåst över stranden tillbaka till den plats den kom ifrån så den kan blåsa igen.

Den 25/3 går som sagt  färjan till Dover och England. Vi skall tillbringa en dryg vecka i Bournemouth med att umgås med sonens familj och vårt lila barnbarn Evelina innan vi åker vidare hemåt.

Det blev Bayeux och Bayeux-tapeten som det var tänkt. En fantastisk skapelse som berättar historien om hur Wilhelm Erövraren erövrade England genom slaget vid Hastings år 1066. Fotoförbud förstås så ni får nöja er med en bild från staden.

Vi besöker några muséer och minnesmärken från Andra Världskriget i närheten samt den amerikanska begravningsplatsen i Colleville sur Mer. Man förblir inte oberörd när man ser den, och inser hur många som fick sätta livet till bara vid landstigningen. Bilden visar bara en liten del det hela.

Nästa anhalt blir Honfleur  strax före Le Havre och en stor ställplats där vi övernattar. På vägen till ställplatsen passerar man en svängbro över kanalen in till hamnbassängen och naturligtvis kom det en båt när vi hade handlat och var på väg tillbaks till bilen.

Nästa dag d.v.s idag passerar vi Pont de Normandie, bron över Seine, på väg till Dieppe. Där hamnar vi på en camping strax utanför Dieppe som heter Camping de Goélands i byn Saint Martin en Campagne. Det är inte långt till vattnet och där hittar ytterligare ett minnesmärke från kriget. Redan 1942 försökte man förstöra ett tyskt batteri men den operationen blev misslyckad, man påpekar dock att även om operationen misslyckades så gav den värdefulla erfarenheter inför den stora invasionen 1944.

Eftersom det har varit dåligt med internetuppkoppling som förutspått så kommer det en liten sammanfattning nu när vi har tillgång till nätet.

Efter Denia åker vi till Zaragoza via Valencia och hittar en ställplats utanför Zaragoza i en by som heter Montañana. Solen sken och vi njöt ett par timmar på eftermiddagen innan det blev matdags.

Nästa dag åker vi upp mot Pyrenéerna och passerar gränsen till Frankrike. Utsikten är som synes fantastisk.

Vi övernattar utanför Pau och besöker Bernadotte – muséet i Pau nästa förmiddag. Man måste ju kolla var vår monark har sina rötter. Pau är en trevlig stad men det var svårt att hitta p-plats för husbilen. Till slut hittar vi en parkering i närheten av järnvägsstationen och sedan får apostlahästarna ta oss vidare. Muséet är beläget i det hus där Jean-Baptiste Bernadotte växte upp och är ganska snart genomgånget, mest är det foton på det svenska kungahuset genom åren samt lite minnesmedaljer och liknande. Miljön är också intressant, huset är ju gammalt. Dessvärre blev kameran kvar i bilen så bilder blev det ont om.

Efter Pau-besöket kör vi vidare till Oradour-sur-Glane för nästa övernattning. Det finns gott om ställplatser i Frankrike så det är lätt att hitta något lämpligt ställe.

Oradour-sur-Glane bjuder på två upplevelser. Den ena är ställplatsen som är kommunalt anordnad och är jättefin med toaletter och tömnings- och fyllningsmöjligheter för oss husbilsresenärer. Den andra är den som byn egentligen är mest känd för, man har något som man kallar ”Martyrbyn”.Den 10 juni 1944 passerar 200 soldater från Waffen SS under transport mellan två förläggningar, de får order att massakrera befolkningen och skjuta byn sönder och samman. 642 invånare varav 193 barn skjuts och bränns, några av dem fortfarande vid liv trots att de är skjutna. Därefter förstör man byn totalt, det finns inte ett helt hus när man är färdig. Myndigheterna beslutar att resterna av byn skall stå kvar som ett minne av denna fruktansvärda massaker. Att gå igenom resterna av byn och se hur söndertrasad den är samtidigt som man tänker på den skräckupplevelse som innevånarna utsattes för är en otrolig upplevelse. Man funderar på hur människor kan bete sig på detta sätt. Låt oss hoppas att sådant inte händer igen. Det får bara inte ske !

  Efter denna rundvandring åker vi till Le Mans och tar in på en jättetrevlig camping i utkanten av staden. När vi vaknat besöker vi Le Mans´ racingbana där det finns ett bilmuseum med dels gamla "vanliga" bilar och dels ett antal av de bilar som deltagit i 24-timmarsloppen på banan. Man kan lugnt påstå att utvecklingen gått framåt.         

Vi drar oss norrut mot Ranville och ett minnesmärke från D-day som heter Pegasus Bridge. Det var den första operationen som utfördes av de allierade och att den lyckades var en förutsättning för att invasionen skulle kunna genomföras. Trupperna landsattes natten till den 6 juni 1944 dels med glidflygplan och dels med fallskärm, tog två broar och förstörde fem andra i området och lyckades på det sättet få kontroll över det område där delar av invasionen skedde senare på dagen.    

Vi övernattar på en camping i Ranville och planerar för morgondagen. Det blir troligen ett besök i Bayeux för att se  den berömda "Bayeux-tapeten" och sedan får vi se......

Återkommer med besked nästa gång vi kommer åt nätet.

 .

Eter att ha gått runt och sagt adjö och på återseende till våra övervintrande vänner så styr vi norrut. Först stannar vi på en bensinstation och tvättar av all sand som samlats på bilen under "vintern". De har en ramp som man kan stå på och då når man att tvätta taket och det var behövligt. Ett besök på IKEA i Murcia hann vi också med, vissa svenska matvaror började ta slut, typ kaviar och svensk senap. Sedan blev det full fart igen och vi stannar för natten på en camping i Dénia och där planerar vi var vi skall stanna i morgon kväll. Det ser ut som det blir en lång (ca 420 km) etapp till Zaragoza där vi har hittat ett antal ställplatser i närheten som vi kan välja på. Tack Nisse för alla tips.

Då närmar det sig avfärd. Idag har vi rivit förtält och allt annat som hör till vinterboendet. Ett något decimerat Bolnuevo Boyz har sin sista spelning för säsongen på Maria´s och det får väl ses som en värdig avslutning.

Imorgon förmiddag blir det avfärd när det sista som binder oss till Bolnuevo avlägsnas d.v.s elkabeln. Dock blir det att gå runt och säga adjö och på återseende till kompisarna härnere innan vi släpper handbromsen. Förhoppningsvis ses vi alla härnere nästa höst igen. Beroende på tillgången på internet kan det bli lite sporadiskt med bloggandet ett tag framöver men jag lovar att jag ska försöka uppdatera så ofta det går.